Är selleri nyttigt? Ja, på samma sätt som andra grönsaker: mycket vatten, få kalorier och en del kalium, folat och fibrer. Det du ska vara skeptisk till är löftena om att sellerijuice botar sjukdomar. Här går vi igenom vad forskningen faktiskt visar, vad Livsmedelsverket säger och när selleri kan vara farligt.
Är selleri nyttigt? Det här innehåller 100 gram
Stjälkselleri består till 95 procent av vatten. Enligt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas (via Matkalkyl) innehåller 100 gram rå stjälkselleri:
- 13 kcal energi och 1,5 g kolhydrater
- 1,8 g fibrer
- 320 mg kalium
- 9 µg folat och 7 mg vitamin C
- 62 mg natrium, vilket är ovanligt mycket för en grönsak men fortfarande lite jämfört med bearbetad mat
Det gör selleri till en bra vardagsgrönsak, men inte till en unik hälsobomb. Jämför gärna med vår genomgång av hur nyttigt avokado är.
Vad är selleri bra för? Blodtrycket enligt forskningen
Det mest studerade påståendet är att selleri sänker blodtrycket. I juli 2025 publicerade forskare vid Chengdu University of Traditional Chinese Medicine (Liu, Zhao, Xu och Hu) en systematisk översikt och metaanalys i Frontiers in Nutrition. Den vägde samman nio randomiserade kontrollerade studier på människor med totalt 511 deltagare.
Resultatet: selleripreparat gav en statistiskt säkerställd sänkning av både det systoliska och det diastoliska blodtrycket, och även lägre fasteblodsocker och triglycerider. Totalkolesterol och LDL påverkades inte.
Men läs det finstilta. Forskarna själva pekar på att:
- studierna var små och alla gjorda på asiatiska populationer
- resultaten skilde sig mycket åt mellan studierna
- effekten var störst vid höga doser (över 1 000 mg om dagen) och med sellerifrö, inte med stjälkarna du köper i butiken
- det saknas standardiserade preparat och långa uppföljningar
Slutsatsen är alltså att selleri i koncentrerad form ser lovande ut i små studier, inte att en stjälk om dagen ersätter blodtrycksmedicin.
Sellerijuice: trenden som lovar för mycket
Sellerijuice på fastande mage blev en världstrend genom den amerikanske författaren Anthony William, som hävdar att juicen innehåller ”cluster salts” som dödar patogener i magen. Några sådana salter finns inte beskrivna i näringsvetenskapen. Dietisten Abby Langer kallade fenomenet för ”one big elaborate lie” i en intervju med CBC News och sade att ”2,000 anecdotes don’t add up to science or truth”.
Det betyder inte att juicen är farlig. Den innehåller det selleri innehåller, minus fibrerna. Men den är dyrare, mättar sämre och gör ingenting som en hel stjälk inte gör.
Är selleri farligt? Selleriallergi och märkning
För de allra flesta är selleri helt ofarligt. Men selleri är faktiskt en av de 14 allergener som enligt Livsmedelsverkets regler alltid måste anges på förpackningar och på restaurangmenyer, i samma lista som jordnötter, ägg och mjölk. Det gäller även rotselleri, sellerifrö och sellerisalt i kryddblandningar och buljong.
Enligt dietisten Johanna Åkerström vid allergimottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, intervjuad i Astma- och Allergiförbundets tidning Allergia, hänger selleriallergi oftast ihop med pollenallergi: en stor majoritet av selleriallergiker är också allergiska mot björkpollen, och många mot gråbo.
- Vanliga symtom: klåda i munnen, svullnadskänsla i halsen, nässelutslag.
- Björkrelaterad selleriallergi: proteinerna tål inte värme, så många kan äta kokt eller stekt selleri.
- Gråborelaterad selleriallergi: proteinerna tål värme, så även tillagad selleri kan ge reaktion.
- I sällsynta fall kan reaktionen bli allvarlig. Misstänker du allergi, prata med vården.
Rotselleri eller stjälkselleri: vad är skillnaden?
Det är samma växt, Apium graveolens, men olika sorter odlade för olika delar. Stjälkselleri (bladselleri) äts rå i sallader, i juicer och i soppbaser. Rotselleri är den knöliga svenska vintergrönsaken som gör sig i mos, soppa och ugnsrostad, och den innehåller mer energi och kolhydrater per 100 gram än stjälkarna.
Ur ett svenskt perspektiv är rotselleri det klimatsmarta valet på vintern: den lagras utan problem till våren, medan stjälkselleri i butiken oftast är importerad.
Så äter du selleri: Livsmedelsverkets råd
Livsmedelsverkets nya kostråd från 2025 säger minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen, gärna mer. Selleri är ett enkelt sätt att fylla på:
- Stavar med hummus eller jordnötssmör som mellanmål.
- Finhackad som bas i köttfärssås, gryta och soppa tillsammans med lök och morot.
- Rotsellerimos eller rostade rotselleriklyftor i stället för potatis.
- Tunt hyvlad rå rotselleri med citron och olivolja.
Vill du ha fler grönsaker och frukter som gör nytta i vardagen: läs om dadlar som mellanmål.
Vanliga frågor om selleri
Är selleri nyttigt att äta varje dag?
Ja, som en del av de minst 500 gram grönsaker, frukt och bär som Livsmedelsverket rekommenderar per dag. Selleri innehåller mycket vatten, lite energi och en del fibrer, kalium och folat. Men ingen enskild grönsak är ett mirakel, variation är det som räknas.
Sänker selleri blodtrycket?
En metaanalys i Frontiers in Nutrition 2025 av nio randomiserade studier med 511 deltagare såg en sänkning av blodtrycket, men studierna var små, gjorda i Asien och använde ofta extrakt eller frön i höga doser. Har du högt blodtryck ska du följa läkarens råd, inte byta ut medicin mot selleri.
Är selleri farligt?
För de flesta nej. Men selleri är en av de 14 allergener som alltid måste märkas ut på förpackningar och menyer, och selleriallergi hänger ofta ihop med björk- eller gråbopollenallergi. Symtomen är oftast klåda i munnen, i sällsynta fall allvarlig reaktion.
Är rotselleri lika nyttigt som stjälkselleri?
Rotselleri är samma växt men en annan del, och innehåller mer kolhydrater och energi per 100 gram än stjälkselleri. Båda är bra grönsaker, och rotselleri är dessutom svensk lagringsgrönsak hela vintern.
Källor
- Effects of celery (Apium graveolens) on blood pressure, glycemic and lipid profile in adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials (Liu D, Zhao H, Xu H, Hu J; Chengdu University of Traditional Chinese Medicine), Frontiers in Nutrition, 2025-07-22. https://www.frontiersin.org/journals/nutrition/articles/10.3389/fnut.2025.1597680/full
- L 2025 nr 04: Livsmedelsverkets generella kostråd för den vuxna befolkningen, Livsmedelsverket, 2025. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2025/l-2025-nr-04-livsmedelsverkets-generella-kostrad-for-den-vuxna-befolkningen.pdf
- Allergimärkning – de 14 allergener som alltid ska anges, Livsmedelsverket, odaterad, hämtad 2026-09-23. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/text-pa-forpackning-markning/allergimarkning/
- Korsallergi ofta bakom selleriallergi (intervju med dietist Johanna Åkerström, Sahlgrenska universitetssjukhuset; text Niclas Samuelsson), Allergia, Astma- och Allergiförbundet, maj 2016. https://allergia.se/korsallergi-ofta-bakom-selleriallergi/
- Celery juice trend fills Instagram feeds, sells drinks but dietitian warns of ’elaborate lie’ (Rachel Ward; dietist Abby Langer), CBC News, 2019. https://www.cbc.ca/news/canada/calgary/celery-juice-wellness-trend-alberta-1.5002035
- Näringsvärden för stjälkselleri per 100 g (data ur Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas 2015-01-19), Matkalkyl.se, hämtad 2026-09-23. https://matkalkyl.se/se-stjalkselleri.php