Är inlagd gurka nyttigt? Socker, salt och bakterier

Är inlagd gurka nyttigt? Den är kalorisnål, men det är inte en nyttighetsbomb: 100 gram ättiksgurka ger 43 kcal, 4,5 gram socker och 2,3 gram salt enligt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Vitaminerna försvinner till stor del i lagen, och det som avgör om burken är ett bra val är hur mycket socker och salt tillverkaren, eller du själv, har lagt i. Här reder vi ut skillnaden mellan ättiksgurka, smörgåsgurka, bostongurka och mjölksyrad gurka, och vad forskningen faktiskt säger.

Är inlagd gurka nyttigt? Näringsvärden per 100 gram

Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas skiljer på flera sorters inlagd gurka. Så här ser de ut per 100 gram, avrunnen vara:

Ättiksgurka utan lag: 43 kcal, 4,5 g socker, 2,3 g salt, 1,8 g fibrer, 140 mg kalium, 0 mg C-vitamin.
Saltgurka utan lag: 15 kcal, 0 g socker, 3,5 g salt, 1,8 g fibrer, 119 mg kalium.
Fermenterad (mjölksyrad) gurka utan lag: 9 kcal, 0,3 g socker, 2,1 g salt, 0,5 g fibrer, 183 mg kalium.
Hemlagad inlagd gurka med lag: 59 kcal, 6,1 g socker, 2,1 g salt.
Bostongurka: 78 kcal, 15,7 g socker, 1,5 g salt.

Två saker sticker ut. C-vitaminet, som färsk gurka faktiskt bidrar med, är borta i alla inlagda varianter. Och sockret varierar från noll i saltgurka till nästan 16 gram per 100 gram i bostongurka, vilket är i nivå med ketchup.

Är smörgåsgurka nyttigt? Sockret avgör

Smörgåsgurka är ättiksgurka i skivor, ofta med en sötare lag. Livsmedelsverket har ingen egen post för smörgåsgurka, men den ligger närmast ättiksgurkan ovan: kring 40–45 kcal och 4–5 gram socker per 100 gram. Några skivor på en macka väger 15–20 gram och ger alltså mindre än ett gram socker, så på mackan spelar den ingen roll för hälsan.

Fördelen med smörgåsgurka är snarare vad den ersätter. Den ger syra, sälta och krispighet till mackan utan fett, och gör det lättare att skippa extra ost eller majonnäs. Nackdelen är saltet om du äter mycket, och sockret i de sötare sorterna. Jämför gärna innehållsförteckningen i butiken: sockerhalten skiljer flera gram mellan märken.

Salt i inlagd gurka – så mycket blir det

Livsmedelsverkets kostråd från 2025 säger högst 6 gram salt om dagen. Med 2,3 gram salt per 100 gram ger en rejäl portion ättiksgurka, säg 100 gram till en hamburgare eller pytt, drygt en tredjedel av dagsransonen. Saltgurka ligger ännu högre.

Det betyder inte att du ska sluta äta inlagd gurka, men att den hör hemma som tillbehör och inte som grönsaksportion. De 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen som Livsmedelsverket rekommenderar fyller du bättre med färsk gurka, som är nästan saltfri, och andra grönsaker.

Mjölksyrad gurka eller ättiksgurka – vad är skillnaden?

Här finns den största missuppfattningen. Vanlig inlagd gurka i svenska butiker är konserverad med ättika, socker och värme. Den innehåller inga levande bakterier alls. Mjölksyrad gurka, ibland såld som ”fermenterad” eller ”surgurka”, har i stället jäst i saltlake och innehåller mjölksyrabakterier om den inte pastöriserats.

Är de levande bakterierna nyttiga? Forskare vid King’s College London, Eirini Dimidi och kollegor, gick 2019 igenom forskningen om fermenterad mat i tidskriften Nutrients. Deras slutsats var att det kliniska stödet för att de flesta fermenterade livsmedel förbättrar mag-tarmhälsan är mycket begränsat. I den enda randomiserade studien de hittade på fermenterade grönsaker, där IBS-patienter åt 75 gram surkål om dagen i sex veckor, mådde både gruppen som fick opastöriserad och gruppen som fick pastöriserad surkål bättre, utan skillnad mellan dem. Bakterierna verkade alltså inte vara det som hjälpte.

Samma översikt påpekar att fermenterade grönsaker innehåller 2–3 procent salt, ungefär som de svenska värdena ovan. Mjölksyrad gurka är med andra ord ett gott och kalorisnålt tillbehör, men inte ett bevisat sätt att stärka magen.

Gamla påståenden om inlagd gurka som inte håller

”Inlagd gurka är koncentrerad på vitaminer.” Nej. Livsmedelsverkets data visar 0 mg C-vitamin i inlagd gurka; vattnet dras ut men vitaminerna bryts ner av ättikan och värmen.
”Ättikan dämpar aptiten och hjälper dig gå ner i vikt.” Det finns små studier på ättiksdrickande, men inte på inlagd gurka, och ingen myndighet ger den rekommendationen.
”Betakarotenet skyddar mot hjärt-kärlsjukdom.” Gurka är ingen nämnvärd källa till betakaroten, och sambandet är inte visat för inlagd gurka.

Så väljer du en bättre inlagd gurka

Läs sockerhalten per 100 gram och välj den lägsta. Skillnaden mellan märken kan vara flera gram.
Vill du ha så lite socker som möjligt: saltgurka eller mjölksyrad gurka, men räkna med mer salt.
Gör egen pressgurka med mindre socker i lagen, eller odla egna gurkor och lägg in dem själv.
Häll av lagen ordentligt, det är där mycket av saltet och sockret sitter.

Vanliga frågor om inlagd gurka

Är saltgurka nyttigt jämfört med ättiksgurka?

Saltgurka innehåller nästan inget socker (15 kcal per 100 g) men mer salt, 3,5 gram per 100 g, medan ättiksgurka har 4,5 gram socker och 2,3 gram salt. Ingen av dem är en näringsbomb; välj efter smak och håll koll på saltet. Vi går igenom saltgurka och färsk gurka i detalj i vår artikel om huruvida gurka är nyttigt.

Hur mycket inlagd gurka kan man äta per dag?

Det finns ingen officiell gräns, men saltet sätter ramen. Med Livsmedelsverkets tak på 6 gram salt om dagen ger 100 gram ättiksgurka drygt en tredjedel av dagsransonen, så ett par skivor på mackan är oproblematiskt medan en halv burk om dagen blir mycket salt.

Innehåller inlagd gurka nyttiga bakterier?

Bara om den är mjölksyrad, alltså fermenterad i saltlake utan ättika, och inte pastöriserad. Vanlig ättiksgurka och smörgåsgurka i burk är konserverade med ättika och värme och innehåller inga levande mjölksyrabakterier. Enligt forskare vid King’s College London är dessutom det vetenskapliga stödet för att fermenterade grönsaker förbättrar magen i sig fortfarande begränsat.

Är hemlagad inlagd gurka nyttigare än köpt?

Hemlagad gurka med lag ligger enligt Livsmedelsverkets databas på 59 kcal och 6,1 gram socker per 100 gram, alltså mer socker än köpt ättiksgurka. Fördelen med att göra egen är att du själv styr mängden socker och salt i lagen, och kan dra ner på båda.